TEENAGE KICKS RIGHT THROUGH THE NIGHT

klockan är  tre och jag kan inte sova.
jag vet inte..... jag vet inte om jag kan fixa det här. det är jobbigare än vad jag trodde det skulle vara.. allt har bara blivit så fel. det räckte med en sak till, och den saken blev lite som en utlösande faktor. pricken över i:et. den sista droppen som fick bägaren att rinna över. alla jobbiga saker som har hänt, stora som små, gör sig alldeles för påträngande och om jag ska vara ärlig så tror jag inte att jag kan klara av det här. det har bara blivit så mycket.

jag brukar kunna lösa saker och ting. brukar hitta kryphål och tänka positivt i obehagliga sitiuationer. brukar klara mig helskinnad ur problem. eller fly, rättare sagt. men inte nu. allt knasar sig, allt allt allt. skolan går åt helvete, min s.k trygghet och bas går åt helvete, mitt s k "kärleksliv" (fruktansvärt stora sånnahär= "") går åt helvete. vad kan jag göra? vad ska jag göra? jag kan ju inte. allt jag gör är att stöta på återvändsgränder. hela tiden...
inga problem blir till problem. små problem blir stora problem. vad fan ska jag ta mig till?????

buhu, she must be emo! kalla det vad ni vill. ni behöver inte läsa om ni tycker att jag gnäller.