fckkkkkk

det blir mycket bloggande idag. hm. allting går som i en berg-och-dalbana och ena sekunden är jag arg, ena besviken och andra orolig för att allt är pajjat. men egentligen... allt? vad är det jag har att förlora? trygghet kanske? nja, jag vet inte. allt är så himla konstigt. varför känns allt så jobbigt när jag egentligen inte vet VAD jag vill? och HUR jag vill ha det? det kommer ju ingenstans, men hur vill jag att det ska vara då?

ibland önskar jag att jag aldrig träffade dig. att jag kanske hade tagit halv två bussen istället för halv tre den kvällen. eller suttit i norre kattspark istället för picasso. att jag hade surfat på lunarstorm (heheheheh) istället för bilddagboken. alla dessa OM. OM jag hade gjort si, OM jag hade gjort så. men OM finns inte.
jag fattar heller inte varför jag tycker det här så jobbigt. det är väl bäst såhär? Och sen så stör jag mig på, något så frukansvärt, att det verkar som om jag tar det här på så himla, himla, himla mycket mer på allvar än vad du gör. jag vill ju kunna skit i det, tycka att det är sak samma och bara ta saker för vad de är. men det kan jag inte. fan, hur patetisk kan en människa bli? jätte, tydligen.
jag gör så dumma saker, jag följer med någon hem bara för att jag vill känna att det är inte du som gör att jag vill, utan av mig själv. men jag vill ju att det ska vara du, jag vill ju att det är dig jag åker och träffar, inte någon annan. eller så är det kanske bara så att jag känner såhär bara för att jag inte får nått gensvar. att det är skit sak samma för dig. för det är det ju. men hur jag än gör, vad jag än säger så blir det ju fel? det är ju jag som känner mig dum i slutändan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0