23.52
varenda gång jag sitter på den där bussen så tappar jag respekt. lite lite lite varje gång.
och just nu känner jag verkligen ingenting. tror jag
är väl mest arg.
inget bubblande i magen inget litet ooops i did it again och ett busigt fnitter
stonecold, icecold typ.
fast sen kan det ändras efter tio minuter och då känns det som om jag kan springa hela vägen för att träffa dig.
nu är jag så jävla trött så det finns fan inte. åkte in till jobbet vid nio och skulle hämta grejer och hjälpa till i typ tio minuter.
och jag kom precis hem.
hur mår du carro? jo om det nu finns ett ord som kan beskriva hur jag känner just nu så är det nog förvirrad. förvirrad som fan.
jag brukar vara en expert på att nästla mig in i problem.
hit men inte närmre
hit men inte närmre
det finns nog inget i hela världen som kan få mig bli så rädd som när någon "okänd" försöker komma för nära. det blir liksom ett WOOOW vafan?? och det är väl lite så det är nu.
sluta oroa dig över hur jag kommer hem. sluta oroa dig över var jag tar vägen när jag blir för full. sluta oroa dig över om jag är med någon annan. sluta försök att ha kontroll
för du blir så jävla ointressant när du gör det.
Kommentarer
Trackback
