19.50
söndag. söndag söndag söndag.
jag har inte ätit på hela dagen. det senaste jag åt var några futtiga jävla vindruvor och det var i igår vid nio.
jag känner igen den här känslan. att man är hungrig men ändå inte kan få ner nått i magen. kanske det är för fullt där, att ångesten har tagit all plats? jag tror det.
men ändå. det här är inte så jävla farligt, va? klart det inte är! jag har sagt aldrig mer. aldrig mer igen har jag sagt, för fy fan vad arg jag har varit. jag kan inte förstå hur att så mycket ilska kan få plats i min lilla kropp. aldrig mer. men man ska aldrig säga aldrig, eller?
om det fanns ett pris i dumhet, skulle jag vara en självklar vinnare. att man aldrig kan lära sig! att jag inte kan fatta vad det är jag gör, vad jag säger och som JAG VET kommer resultera i att jag screw things up. ordentligt. så jävla jävla typiskt.
jag har skuldkänslor. för vad? jag känner mig elak och dum i huvudet (vilket jag är, det har man ju konstaterat!!!) fast jag egentligen inte ska. eller. det ska jag ju. förlåt
men en sak vet jag, och om det är något jag är så säker på så är det det här. jag är inget säkert kort. inget man har tillhands bara för att man kanske vill det för stunden. glöm det! eller. om det är på mina vilkor.
det jag menar med säkert kort är att go to hell om det finns någon som tror att man är nån trasa man slänger bort efter man har använt den. jag vill ju vara mystisk! och spännande! fast det kan jag ju bara fetglömma.
åh. allt låter bara dumt
Kommentarer
Trackback
