15.12


luften är fri och saker och ting börjar hamna på plats

saker och ting börjar klarna i mitt huvud och jag vet att det är hög tid, och har varit så länge nu, att det är dags att lämna specifika saker bakom mig. för jag kan inte hålla på såhär längre. det skadar mig själv för att jag vet att jag inte kommer någon vart och jag har verkligen ingenting och hämta längre.
jag har faktiskt för mycket stolthet i ryggraden och jag är inte så jävla dum i huvudet som jag tror att jag är. men jag har lätt att lura mig själv men nu måste jag fatta att det här inte fungerar längre. det har fan aldrig fungerat.

jag är hellre lugn och rofylld än helt sjukt galet lycklig i två timmar och förvirrad resten av tiden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0