23.40
imorgon tar det här efterlängtade lovet slut.
och sen är det "bara" 5 veckor kvar till nästa!
känner mig alldeles luddig i huvudet av all denna brist på sömn.
men det är just det som är grejen, jag är trött men inte sömnig. det gör det hela lite svårare.
förlåt alla ni som läser det här & känner mig. jag är sjukt dålig på att höra av mig. hittar ingen tid att umgås men ändå så är jag ensam 50 % av dygnet...
och jobbet suger musten ur en men det är faktiskt det enda jag verkligen känner för att göra just nu. jobba. visst låter det dumt?
men tiden går fortare, man gör något vettigt & tjänar pengar.
man kommer upp ur sängen, vilket är en jävligt stor bedrift i sig.
för det har blivit brist på det där. att ens vilja stiga upp, och när jag väl gjort det, är det mörkt ute. och då sjunker ju peppen till - 10000000000
och imorgon kommer hela karusellen med stress, ångest & panik sättas i ännu snabbare rulljans och jag vet ärligt talat inte om jag kommer palla det. allting skulle väl kännas bättre om jag kände att det hade nått syfte men tyvärr gör jag ju inte det. känns bara som om det är slöseri med tiden.
för tid är ju inte gratis. och inte föralltid heller för den delen...
cut me some slack will you?
Kommentarer
Trackback
